Category Archives: Uncategorized

Diverse handlingar

Interpellation landstingsfullmäktige:
Intyg om ohälsa som vapen i asylprocessen

Handlingar inför Umeå kommunfullmäktige i juni 2017. Kommunfullmäktigemötet som behandlade utförsäljning från AB Bostaden.

KF_mötesbok_2017-06-19

Umeå Folketshusförening

Jag lägger ut några handlingar angående Umeå Folketshusförening som inte finns tillgängliga på nätet.

Umeå kommun äger 98 procent av andelarna i Umeå Folkets Hus men på grund av ett system liknande det med A- och B- aktier så har kommunen bara sex procent av rösterna. Föreningen har beslutat att alla partier utom ett som finns representerade i Umeå kommunfullmäktige ska få hyra lokaler i Umeå Folkets Hus till kraftigt reducerad hyra. Sverigedemokraterna får inte hyra lokaler över huvud taget.

Föreningens stadgar:
stadgar-upa

Föreningens årsredovisning för år 2015:
arsredovisning-upa-2015

Avtal mellan Umeå Folketshusförening och Umeå kommun från 1993:

avtal-umea-folketshusforening-1993-06-22

Tilläggsavtal för år 2016-2019.
ks-2015-00999-3-tillaggsavtal-folkets-hus-nytt-docx-919091_1_1

Chatrine Rudström godkänner publicering av migrationsdomar

chatrine-rudstrom-migileaks

Efter påtryckningar från tidningen Aftonbladet valde Datainspektionen i början av 2012 att polisanmäla tre hemsidor som publicerade migrationsdomstolsdomar till polisen för ”brott mot personuppgiftslagen”. Enligt Sveriges Radio som publicerade nyheten som finns länkad ovan den 26 april 2012 så skedde polisanmälan redan den 27 februari 2012 men ”datainspektionen har hemlighållit anmälningen för att polisen i lugn och ro ska kunna hitta den eller de som publicerat dem känsliga personuppgifterna på sajterna”.

Chatrine Rudström på Internationella Åklagarkammaren förklarade för Expo att en förundersökning rörande brott mot personuppgiftslagen inletts och sa enligt Expo också att ”För närvarande undersöker vi den amerikanska lagstiftning och undersöker om vi kan begära rättshjälp därifrån i vissa avseenden.”

Tiden gick och inte mycket hände så i juni 2015 kontaktade jag Rudström och bad att förundersökningen mot migileaks.wordpress.com skulle läggas ner då sidan vid det laget varit nedstängd i tre och ett halvt år och preskriptionstiden för brott mot personuppgiftslagen bara är två år. Rudström vägrade lägga ner förundersökningen med motiveringen att hon funderade på att klassificera publicerandet av migrationsdomar på siten som ”grovt brott mot personuppgiftslagen”. Då är det maximala fängelsestraffet två år istället för bara sex månader och preskriptionstiden är fem år.

Efter sommaren 2015 kontaktade jag Rudström igen och bad henne lägga ner förundersökningen med hänvisning till preskription, men Rudström vägrade och förklarade att hon fortfarande funderade på om grovt brott begåtts. Vilka eventuella utredningsåtgärder hon ägnade sig åt var hemligt, så kallad förundersökningssekretess. Jag orkade inte tjafsa mer med Rudström utan väntade till häromdagen, när fem år gått sedan hemsidan lagts ner och krävde att ärendet skulle preskriberas.

Då svarade Rudström att ”Alla tre förundersökningarna är redan nedlagda. Jag kommer inte ihåg vilket datum men jag tror att det var i slutet av 2014 eller i början av 2015.”

Hon förklarade sedan att hon tagit fel på år, men tittar man på datumet när förundersökningen lades ner så är det väldigt typiskt den 21 december 2015. Rudström passade på att lägga ner förundersökningen just innan hon gick på julledighet just för att inga journalister som kunnat tänkas snappa upp det hela skulle kunna kontakta henne och ställa frågor. Jag kan inte bevisa att tankegången såg ut så, men det är så det brukar gå till.

Skälet till att förundersökningen lades ner, drygt fyra år efter att hemsidan migileaks.wordpress.com tog bort sina domar är väldigt luddigt. Så här står det i beslutet:

”Det finns inte längre anledning att fullföljaa förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.

23 kapitlet 4 $ andra stycket rättegångsbalken”

Som jag tolkar saken har Rudström ansträngt sig noga för att i beslutet inte tala om ifall hon anser att brott begåtts men det inte har gått att få fram vem som begått brottet eller om hon inte anser att något brott begåtts.

Jag kollade med företrädare för Avpixlat igår och varken jag eller de har fått några som helst frågor under de närmare fyra år som förundersökningen pågick. En lämplig fråga hade lämpligen varit ”är det du som publicerat de här domarna?”.

I korthet kan man säga att förundersökningen var ett skämt från början till slut. Det är oklart hur mycket som handlade om en vilja från Rudströms vilja att blidka journalister för att gynna sin egen karriär och hur mycket som handlade om en vilja att köra på evighetsförundersökningsmetoden för att försöka skrämmas till tystnad.

Beslut om att lägga ner förundersökning mot Migileaks

Européernas moralbundenhet, vår akilleshäl?

Evolutionspsykologi är ett intressant ämnesområde som handlar om hur våra beteendemönster generellt och i vissa situationer är ärftligt betingade och tanken är att det reaktionsmönster som var mest fördelaktigt för våra förfäder när det gällde att föra sina egna och närbesläktade individers gener vidare i konkurrensen med andra i viss mån ”hårdkodats” i våra gener. Det handlar bland annat om benägenhet till altruism i olika situationer, benägenhet till parbildning, hur etnocentrisk man är och i vilken mån man planerar långt i förväg eller tar dagen som den kommer.

När man vill manipulera människor, i synnerhet människor av europeisk härkomst, att gå emot sitt eget gruppintresse (eller motverka denna manipulation) så är det effektivt att känna till lite om hur vi är beskaffade när det gäller synen på moral. Så här skriver en känd evolutionspsykolog, som är mindre omtyckt av de som vill ha frikostig invandring:

”The key therefore for a group intending to turn the Puritans and other Europeans derived from hunter-gatherers against themselves is to convince them of the evil of their own people. Because they are individualists at heart, Europeans readily rise up in moral anger against their own people once they are seen as morally blameworthy—a manifestation of their much stronger tendency toward altruistic punishment deriving from their evolutionary past as hunter gatherers.”

Exakt hur olika personlighetsfaktorer typiska för en viss grupp uppkommit genom årtusendena är förstås höggradigt spekulativt och svårt att bevisa men när det gäller européer och moral finns det två saker som enligt hypotesen ovan gör att media får extra lätt att manipulera oss.

1. Vi är väldigt moralbundna, vi är mindre benägna att agera utifrån ett uppenbart själviskt intresse eller agera utifrån den egna gruppens intresse jämfört med många andra grupper. Knepet för att få européer att gå emot sitt eget gruppintresse är därför att få gruppintresset att framstå som omoraliskt. Det går inte att få en flock vargar, lejon, eller schimpanser att ge upp sitt territorium genom att lura i dem att det är omoraliskt att försvara sitt revir, men det går utmärkt när det handlar om européer. Vi är alltså i den meningen dummare än apor.

2. Européer är enligt teorin mer benägna än andra till en universell, snarare än en partikulär moralsyn. Människor som formats efter att i tusentals år levt i mer tätbefolkade områden som exempelvis Indien eller mellanöstern där konkurrensen inte så mycket varit på individnivå men mellan olika stammar, kaster eller klaner har enligt gruppevolutionär teori lättare för att använda sig utav dubbla måttstockar.

Dessa, ehuru något spekulativa, forskningsresultat tycker jag är intressanta och förtjänar vidare spridning. Det är möjligt att det finns dominerande folkgrupper i icke-europeiska länder som egentligen är lika lättpåverkade men att de inte har en lika fientligt inställd mediekår. Det intressanta här är inte huruvida vissa folkgrupper är mer lättpåverkade än andra utan att det går att manipulera oss att agera på ett sätt som inte är rationellt genom att påverka vår moralsyn och stimulera vårt moraliska beslutssystem.

Medias knep för att lura dig att invandringsmotstånd är omoraliskt
Om det nu är så att européer är benägna till en universell moralsyn och benägna att agera i enlighet med denna moralsyn istället för att gå efter egenintresset, eller gruppintresset, finns det ett antal knep en fientligt inställd mediekår skulle kunna ta till för att påverka vår moralsyn och lura oss att gå emot oss själva i invandringsfrågan. Följande metoder tycker jag mig ha noterat från medias sida:

1. Koppla revirhävdande hos européer som fenomen till moraliskt tvivelaktighet genom att använda svepande och svårdefinierade begrepp som t.ex ”hatisk”, ”rasistisk”, ”främlingsfientlig”, eller att man på något annat sätt är en moraliskt tvivelaktig person. På ett förståndsmässigt plan vet du vad som är bäst för dig, men ditt lättpåverkade moraliska beslutssystem gör att du vill göra det som är moraliskt rätt istället.

2. Framställ personer som arbetar för en politik som går ut på att ett av européer dominerat land ska ha en restriktiv syn på vilka utlänningar som ska få komma dit som moraliskt förkastliga. Du vet på ett förståndsmässigt plan vilket parti du vill rösta på utifrån deras politik, men genom att media lyfter fram vissa individer från det partiet som moraliskt förkastliga gör det dig benägen att rösta på andra partier, ditt moraliska beslutssystem vill inte gynna moraliskt tvivelaktiga personer.

3. Framställ etnocentrism hos personer av europeisk härkomst som moraliskt förkastligt, tex genom att använda ord som ”vit-makt” eller ”nazism”. Detta samtidigt som man inte kritiserar de många organisationer som i dagens Sverige verkar utifrån ett etnocentriskt-solidariskt gruppvärdesintresse när det handlar om grupper som inte är av europeisk härkomst. Känner du att etnocentrism hos ditt eget folk är moraliskt förkastligt blir det lättare för dig att svälja proinvandringspropaganda.

4.Tjata konstant om nazisterna, förintelsen, ondskefulla vita slavägare, elakheter kopplade till den europeiska kolonialismen, vita poliser i USA som använt våld mot svarta och försök på andra sätt utmåla personer av europeisk härkomst som moraliskt förkastliga. Lyft fram blonda och blåögda brottslingar som Hagamannen men gör så mycket som möjligt för att mörka etniciteten hos grova brottslingar av annan härkomst, slaveriägande hos andra folkslag och undvika att belysa folkmord utförda av utomeuropeiska folkslag. Lyckas man övertyga dig om att ditt eget folk är moraliskt tvivelaktigt blir det lättare för ditt moraliska beslutssystem att ta ställning för invandring.

5. Nedvärdera kulturarvet och olika nationella symboler. Leta ständigt efter moraliska tveksamheter hos kungar och andra historiska storheter och kulturbärare som frammanar känslor av nationell stolthet samtidigt som man uppmålar andra folkslags historia och nationella symboler i ett mer positivt sken. Underminera tradtioner och högtider kopplade till det egna folket och lyft fram positiva aspekter hos andra folkgruppers traditioner. Det är lättare för dig att acceptera invandring om du känner att du kommer från en patetisk kultur, med en patetisk historia och patetiska traditioner och där personer som frammanat nationell stolthet uppmålas som moraliskt förkastliga.

6. Framställ eventuella problem hos människor av utom-europeisk etnicitet som ett resultat av påstådd diskriminering , rasism, antiziganism, vithetsnormer eller på annat sätt ett resultat av omoraliskt beteede från vita än ett resultat av deras egna tillkortakommanden. Om du tror att samhällsproblem kopplade till invandring beror på moralisk tvivelaktighet hos ditt eget folk snarare än på invandringen i sig är det lättare för dig att acceptera den.

7. Framställ Darwinistiska, evolutionspsykologiska förklaringsmodeller till mänskligt beteende som moraliskt tveksamma och lyft fram andra förklaringsmodeller som de som är vanliga inom sociologiska svammelteorier istället. Att ha ett beteende som gynnar sig själv eller närbesläktade individer i konkurrens med andra är evolutionsteorins grundrecept för framgång. Eftersom beteendet att tillåta massinvandring står i direkt motsatsförhållande till denna evolutionsteorins grundsats riskerar den få människor mer kritiska till invandring om teorin tillåts få den huvudplacering den förtjänar att ha som förklaringsmodell till mänskligt beteende.

En intressant om än något ovidkommande fråga är om huruvida chefer på olika medieföretag tvingas stå med piskan för att ovanstående åtta och andra tänkbara metoder ska användas för att framställa revirhävdande och invandringsmotstånd som omoraliskt, eller om journalisterna köpt sin egen propaganda så till den grad att de själva är övertygade om att det är moraliskt rätt att ljuga och manipulera folket till att accceptera massinvandring.

Moralisk moteld
Teorin är alltså att européer är starkt benägna att agera i enlighet med ett moralsystem snarare än utifrån ett snävt egenintresse, att vi är starkt benägna att bestraffa omoraliska handlingar, att ett moraliskt argument bör vara av universell, snarare än av dubbel, natur för att vi ska ta det till oss och att vårt moralsystem manipuleras på oss via propaganda i skola och i media för att framställa vårt gruppintresse som omoraliskt och därigenom få oss att gå emot det.

För att som fri debattör, mediekanal, eller politiker arbeta mot massinvandring bör man alltså ifrågasätta metoder som används för att få massinvandringsmotstånd att framstå som moraliskt förkastligt och istället betona att massinvandringsmotstånd är moraliskt riktigt och inte bara riktigt ur ett själviskt perspektiv eller utifrån ett gruppvärdesperspektiv. Följande är exempel på hur:

  • Använd medias epitet, både negativa och positiva, mot dem själva för att vrida epitetklistrarvapnet ur deras händer, samt även till viss del för att synliggöra vilka propagandaverktyg de använder sig utav, vilket gör dem mindre effektiva.
  • Tydliggör när media och andra aktörer som propagerar för massinvandring visar bristande moral för att förknippa invandringsförespråkande med moralisk tvivelaktighet.
  • Betona den moralisk tvivelaktighet som finns hos utlänningar som kommer hit och söker asyl, snarare än att det är synd om dem. Du känner instinktivt att du inte vill lämna plats åt moraliskt tvivelaktiga människor.
  • Betona att det är moraliskt rätt att värna rätten till sitt land. Frågan är om man som parti kan nå sin fulla potential om man i princip ställer upp på medias diktat att det är negativt att värna rätten till sitt land, men att man är emot invandring av ekonomiska eller andra skäl.
  • Betona att homogena länder, begränsad invandring och nationellt självbestämmande leder till en bättre värld.

Mer konkreta exempel på moralisk snarare än egennyttig argumentation
Ni kommer kanske ihåg hur den gamle moderatledaren Bo Lundgren pratade om att han ville sänka skatten med 200 miljarder. För de rika människor som är Moderaternas kärnväljare lät det bra, men det är att vädja till egennytta snarare än moral och Lundgren förlorade valet. Reinfeldt, med en god känsla för moralargument, ville istället att det skulle bli mer lönsamt att arbeta. Förslagsvis kan man göra det mer lönsamt att arbeta genom att sänka skatten för de som tjänar mycket pengar. Genom att föreslå essentiellt samma sak som Bo Lundgren men vädja till människors moraltänkande snarare än deras egennytta så kunde Reinfeldt bli statsminister. Moralargument kan alltså vara effektiva.

Följande är, bra eller mindre bra, exempel på ungefär hur man kan framföra moraliska argument mot invandring, ungefär med samma metoder som media använder moraliska argument för invandring.

-De som vill ge romer från sydosteuropa gratis campingmöjligheter men förvägrar andra etniska grupper samma rätt kan rätteligen beskrivas som proziganistiska rasister som vill dela upp mänskligheten i en hierarki där vissa etniska grupper ska få speciella fördelar framför andra.

-Den som hävdar att romer tigger på grund av antiziganism och diskriminering från det omgivande samhället framför antiskandinavistiska, alternativt européofoba konspirationsteorier med rasistiska undertoner.

-Det är omoraliskt att vi beviljar uppehållstillstånd till människor som kommer hit och söker asyl med uppenbart falska historier, som de inte kan eller vill prestera tillräckliga bevis för och kastar bort sina pass för att deras falska påståenden om nationalitet eller ålder inte ska gå att motbevisa. Det är ovärdigt att ge bort sitt land till lögnare och sagoberättare.

-Det är synd om människor som råkar vara födda i någon av jordklotets mångkulturella helveteshärdar där solidaritet mellan människor saknas, grupp står mot grupp och grovt våld som skjutningar och handgranatkastande förekommer. Däremot löser vi inte problemet med mångkulturella motsättningar i dessa människors hemländer genom att låta dem flytta till Sverige, vi skapar bara mångkulturella motsättningar även i Sverige.

-Det är en sympatisk tanke att vilja bevara Sverige svenskt. (För att vara kongruent och på grund av vår tendens att sträva efter en universell moralsyn så måste alla andra tilldelas den rent principiella moraliska rätten att hävda rätten till ett territorium, även exempelvis samer och företrädesvis muslimska folkslag, annars framstår man själv som moraliskt tvivelaktig.) Endast genom att länder får styra över sig själva och vilka som ska tillåtas komma över landets gränser kan vi bevara en sann mångfald i världen och bevara våra olika unika och värdefulla folk och kulturer. För mycket migration och överstatlighet leder till att vi blir en enda grå likriktad massa.

-De stora bristerna i familjeplanering som finns i vissa delar av världen, speciellt i Afrika där det finns många länder där kvinnorna föder uppåt sex barn per kvinna, är ett stort problem. De höga födelsetalen leder till fattigdom och konflikter. Sverige kan, i den mån vi anser oss ha råd, hjälpa till med familjeplaneringen så att inte familjerna skaffar fler barn än de har råd att försörja. Skaffar de för många barn skapas ett tryck på befolkningen att flytta till länder där man sköter familjeplaneringen på ett bättre sätt.

-Homogenitet är grunden för ett solidarisk okorrumperat samhälle, där människor känner tilltro till varandra, känner samhörighet och att de strävar åt samma håll. Mångkultur leder bara till misstro, konflikter och krav på kvotering istället för meritokrati.

Du kan säkert komma på bättre exempel själv. Det är som sagt nyttigt, tror jag, om man vill bilda opinion i invandringsfrågan, att känna till lite om vårt moraliska beslutssystem och hur detta kan utnyttjas till att genom manipulation få oss att fatta beslut som inte är till gagn för oss själva, ibland utan att vi förstår hur det gått till.

Överklagan till Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag

Myndighetschef lagman Björn Johansson vid förvaltningsrätten i Umeå valde den 5 mars 2015 att entlediga en av sina nämndemän, huvudsakligen på grund av några instanser av omjukt språk ett par år tillbaka i tiden. Entledigandet har nu överklagats till Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag i Sundsvall och finns att läsa i helhet i pdf-dokumentet som finns bifogat nedan.

Överklagan till överklagandenämnden

Björn Johansson valde att inför överklagandenämnden yttra sig över min överklagan, vilket gav mig rätt att inkomma med en kommentar till Björn Johanssons yttrande. Denna kommentar återfinns i pdf-dokument enligt nedan:

Synpunkter på yttrande över överklagande

Björn Johanssons beslut, att via ställföreträdande lagman, låta omnämnd nämndeman tillsätt av Vänsterpartiet kvarstå som nämndeman återfinns i pdf-dokument nedan:

Förvaltningsrätten om vänsterpartistisk nämndeman 

Kuriositeter kring rättsprocessen mot Dan Park

Försökte få den här texten i en tidigare version publicerad som insändare. Det gick lite trögt, så jag skriver om kuriositeter och tveksamheter jag tycker finns i den senaste processen mot Dan Park här istället. Kan komma att kompletteras och revideras.

Polisen letar kränkta, låtsas sedan själva vara kränkta
På sida fyra i förundersökningsprotokollet framgår att en polisman vid namn Erik Åberg frågat tio personer utanför galleriet om vad de känt inför bilderna på utställningen och om de ville ställa upp i utredningen. Åtta personer ska enligt Åberg ha sagt att de ”tagit mycket illa vid sig” men att de inte ville uppge sina namn. Två personer, båda med en tydlig politiska agenda ser man vid en googling, ställde i alla fall upp som vittnen. När det väl blev rättegång deltog de inte och de enda som faktiskt sett bilderna inne på galleriet och gick med på att ställa sig i vittnesbåset och berätta om sina känslor för konsten de sett tre poliser.

Jag kan tycka att det är något suspekt att polisen letat efter folk som i domstol kan säga att de tagit illa vid sig av konsten. Borde inte polisen i så fall också leta efter människor som kan ställa upp i utredningen och vittna om att de tycker om konsten? I en opartisk utredning kan polisen inte gärna leta efter människor med en viss ståndpunkt.

Dessutom tycker jag det är bekymmersamt att rådman Kristina Andersson låter åklagare Linda Rosenqvist Rasmussen fråga polismännen hur de känner inför konsten och därmed påverka nämndemännen. Vad ska polismännen säga? Om någon av dem uttryckt att de ansåg att hela rättegången var en fars och att de egentligen velat ägna sig åt riktiga brott, vad hade det då inneburit för hans karriär? Här tycker jag det hade varit på sin plats om Kristina Andersson tillrättavisat Linda Rasmussen. Polismän ska redogöra för objektiva iakttagelser och inte tvingas uppge subjektiva åsikter, som om de är ”felaktiga” kan påverka deras karriärer. Att Linda Rasmussen inte lyckats skrapa ihop en enda civil person som sett konsten på galleriet och velat ställa sig i vittnesbåset är hennes problem.

Dan Park skulle förstås ha kunnat kalla in människor som varit på plats i galleriet som skulle kunna uttrycka sitt gillande av konsten inför rätten. Kanske kan han köra samma spel som åklagaren när målet går till hovrättsförhandling.

Är Park dömd på förhand?
På sida fem i förundersökningsprotokollet står att polisman Clara Arvidsson meddelat att de hotat galleristen i samband med gripandet av Park. ”Galleristen uppmanas om att inte sätta upp liknande eller samma tavlor igen” står det.

På sida 29 står att närpolischef Patrik Johansson vid flera tillfällen innan konstutställningen ägt rum och man vetat vad som kommer ställas ut hotat Rönnqvist med att det ”kommer bli problem” och kan ”bli rättsliga efterföljder” om han ställer ut konst med Dan Park. Jag tycker inte riktigt det är värdigt en rättsstat när poliser hotar galleristen med reprimander om han stället ut verk de själva inte sett. Det framstår som om rättsväsendet i förväg bestämt sig för att ge Park en näsbränna oavsett vad som ställs ut.

.Vägrar tala om vad förtalet består i 

Jallow Momodou talar inte om på vilket sätt han anser sig förtalad i två av Parks verk. I sin polisanmälan anger han att ”Bilderna har ett mycket rasistiskt budskap”, men inte på vilket sätt han skulle vara förtalad. Den andre målsägaren som figurerar på en bild tillsammans med Momodou förklarar inte heller på vilket sätt han skulle vara förtalad. Han känner däremot att han upplever sig hotad, vilket jag kan förstå. Inte heller i rätten förklarar någon av de två varför de anser sig förtalade. De uppger däremot att de personligen och i egenskap av svarta anser sig hetsade emot. Inte heller rådman Kristina Andersson uppger vad förtalet skulle bestå i. Andersson skriver som domskäl att:

”Tingsrätten finner att bilderna är kränkande och nedsättande. Svenska domstolar har, som nämnts, tidigare gjort bedömningen att Dan Park genom att visa upp bilderna gjort sig skyldig till förtal. Trots detta fortsätter han att visa upp dem och även med insikt om hur Momodou Jallow och [namn på målsägande 2] upplever att gång på gång utsättas för bilderna. Åtalet för förtal i denna del är därmed styrkt.”

Det är anmärkningsvärt att åklagaren väcker åtal för förtal trots att varken hon eller de målsägande kan förklara vad brottet skulle bestå i. Förtal är ett brott som åklagare inte får väcka åtal i annat än i undantagsfall om det ”anses påkallat från allmän synpunkt”.

Jallow Momodou är inte en privatperson utan en politisk ledare för en politisk intresseorganisation som vilar på rasbiologisk grund. Ledare för såna organisationer brukar inte rättsväsendet behandla så välvilligt när det handlar om andra etniciteter vilket jag tycker antyder en rasistisk inställning hos rätten.

Momodou hade kanske kunnat hävda att han blivit förtalad genom att bli utpekad som kränkningshysteriker eller afrofobihysteriker, men det är ju det han är.

Direkta lögner om Park och ”zigenarbrott”
I utredningen förklarar Park mycket tydligt att fotomontaget där släktingarna Kaldaras-Columber håller i en skylt med texten ”Zigenarbrott är något gott” åsyftar att personer som demonstrerar mot att polisen ska få använda sig av register för att stävja brott om brotten är utförda av romer kan sammanfattas tycka att ”zigenarbrott är något gott”.

Trots detta skriver rådmannen och nämndemännen Bodil Harmby, Ove Järnström och Göran Karlsson att skälet att döma för förtal är att:

”Bilden kan svårligen tolkas på annat sätt än att de båda utpekas som kriminella.”

Antingen gör de dömande sig skyldiga till ett medvetet rättsövergrepp eller så är de djupt inkompetenta. Vare sig Monika Kaldaras-Columber eller Erland Nikolizsson Kaldaras-Columber är dessutom att beteckna som privatpersoner utan de är bägge ledare för politiska intresseföreningar som vilar på rasbiologisk grund.

Släktingarna Kaldaras-Columber hade möjligen kunnat hävda att de blivit förtalade genom att ha påståtts företräda åsikten att polisens möjlighet att genom register stävja brott begångna av romer ska begränsas, men det är ju precis den åsikten de offentligt företrätt.

En till konstig detalj är följande stycke från domen om det aktuella förtalsärendet:

”Tingsrätten konstaterar dock att det inte är visat att Dan Park hade kunskap om att det enligt romsk sed inte är tillåtet att avbilda en levande rom endast med dennes huvud.”

Brottsrubriceringen är faktiskt ”förtal” och inte ”brott mot romsk sed”.

Felaktig användning av prejudikat som inte finns
I svensk rätt är det bara Högsta Domstolen som utfärdar prejudicerande domar. När det gäller tre av de tavlor som Park nu döms för gör inte domstolen någon ny självständig prövning för att se om tavlorna skulle bryta mot någon lag utan hänvisar till tidigare domar från lägre instanser som får fungera som prejudikat. Detta är tveksamt, speciellt som, när det gäller två av tavlorna, det inte ens går att säga om de tidigare befunnits brottsliga då ingen lagakraftvunnen dom finns. Hovrätten ska ta upp dessa bilder, som tidigare (zigenarbrottstavlan i något annan version?) förevisats i andra sammanhang, den 15 september och kan mycket väl befinnas lagliga.

Om rådmannen förlett nämndemännen att tro att de måste fälla för att det finns prejudikat, trots att inget prejudikat eller ens en lagakraftvunnen dom finns, har hon enligt mig agerat klandervärt.

Även när det gäller påföljden hävdar Kristina Andersson att Park ska få strängare straff på grund av en tidigare dom i tingsrätten som inte är lagakraftvunnen eftersom målet inte hunnit behandlas av hovrätten än. Detta är inte rimligt då Park fortfarande kan bli frikänd av hovrätten!

Döms för att ha häcklat rättsväsendet?
I brottmål åläggs det åklagaren att ”bortom vare rimligt tvivel” bevisa att det påstådda brottet har begåtts. När det handlar om ”hets mot folkgrupp” ska man bevisas ha ägnat sig åt att ”hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”, för att kunna fällas.

När det gäller de bilder Park i någon instans dömts för tidigare vägrar domstolen göra någon ny bedömning, även om det i två fall alltså handlar om bilder som kan befinnas lagliga av hovrätten. När det gäller de fyra nya bilder som Park döms för så innehåller de alla orden ”neger” eller ”nigger” i någon form och det är enligt domen delvis därför de ska befinnas brottsliga.

En illustration av ett pratande bakverk av den typ som tidigare brukade kallas för ”negerboll” som säger ”Sluta kränk mig, jag ingen neger” befinns dock laglig i sig, men blir olaglig eftersom den hänger bredvid olagliga tavlor.

Dessutom döms Park för att tavlorna han döms för ”med något undantag hängt vid sidan om varandra” och att det inte går att se ”varje bild för sig”. Slutligen skriver Kristina Andersson:

”Det finns också anledning att beakta vilket namn, inkluderat underrubrik, som utställningen fått och hur den marknadsförts.”

Park hade döpt utställningen till ”Fängslande gatukonst”. Vilken folkgrupp hetsar det rubrikvalet mot? Menar Kristina Andersson att man ska dömas för hets mot folkgrupp för att man häcklar den yrkesgrupp hon själv tillhör?

Jag kan heller inte se att Park av rätten har fått några specifika frågor om grupperingen av konstverken på galleriet, namnet på utställningen och varför ordet ”neger” använts om det nu är på dessa grunder han döms, det är då svårt att försvara sig. Menar rätten att om Henrik Rönnqvist och Dan Park omgrupperar konsten, byter namn på utställningen, och byter ut ordet ”neger” och istället skriver exempelvis ”afrosvensk” så är allt i sin ordning?

Park hävdar själv enligt domen att han ”vill ironisera över den bild som lyfts fram i samhället om rasism och främlingsfientlighet.”

Sveriges Radio

Då och då de senaste tre åren har jag blivit uppringd av journalister. Jag tackar alltid nej till att bevilja en intervju men brukar erbjuda dem möjligheten att skicka mejl till mig som jag kan överväga att kommentera på ett sådant sätt att de kan bifoga delar av eller hela kommentaren i sin produktion. Det här är ett exempel på en sådan konversation från förra veckan med Sveriges Radio. Just i det här fallet tycker jag det var en ovanligt artig journalist. Jag stryker namnet på denne.

”Hej!

Det är de här frågorna jag ville ha svar på när jag ringde dig:

+ Vilka personer står som kandidater på SD:s kommunlista i Umeå och landstingslista i Västerbotten? Namn, ålder, yrke.

+ I vilka kommuner i Västerbottens län har SD beslutat ställa upp i kommunvalet?

+ Finns det några kommunala och eller landstingsfrågor som SD har bestämt sig för att driva i valrörelsen?

Tacksam för svar idag.

Med vänlig hälsning, [person på Sveriges Radio]”

Efter någon timme skickade jag följande svar:

”Jag har noterat dina frågor. Jag kommer vidareföremedla att när SD i Västerbotten bestämt sig för hur de slutgiltiga listorna på kandidater som lämnas in till Länsstyrelsen för tryckning av valsedlar kommer att se ut så är SR Västerbotten en av intressenterna av att få ta del av denna information. Jag kommer även vidareförmedla att när SD beslutar sig för att offentliggöra frågor att driva inför valet så är SR intresserade av att så snabbt som möjligt ta del av denna information.

I och med att läget inför det här valet är lite annorlunda än tidigare då ”nätet” växt sig så mycket starkare än inför tidigare val så har jag även en fråga till dig.

1. Vilket taktiskt-strategiskt behov anser du att Sverigedemokraterna har av att använda sig av SR som primär informationskanal?

Speciellt intresserad är jag av om du kan hänvisa till tidigare produktioner av Sveriges Radio som du tror kan ha bidragit till att stärka partiet och dess stöd hos väljarkåren. Nu i år är det EU-val och om du kan ge exempel på produktioner där SR belyst att alla andra partier än Sverigedemokraterna i Sveriges Riksdag häromåret röstade för att medlemskapet i EU skulle skrivas in i grundlagen, eller tydliggör att Sverigedemokraterna är det enda riksdagspartiet som slåss för ett mångfaldens Europa där varje land ska ha rätt att bevara sin särart, så kan det påverka mig när jag ger råd till partiet om huruvida jag tycker att det ska använda sig av SR som primär informationskanal.

Med vänliga hälsningar
/Henrik Agerhäll”

I det här fallet var det faktiskt journalisten som terminerade konversationen, i vanliga fall brukar det vara så att journalisten börjar tramsa och jag inte orkar skriva fler mejl…

Korruption kring kulturhusbygge i Umeå

(Följande text var tänkt som en insändare men jag lyckades inte få in den.)

Jag hoppas att jag kan få låna lite spaltutrymme till att skriva om ekonomiska omständigheter kring det kulturhusbygge som snart är avslutat i Umeå. Jag har haft vissa besvär med att få lokal media att belysa frågan. Inför att Umeå utsågs till ”Europeiskt Kulturhuvudstadsår 2014” beslutade kommunen att bygga ett nytt kulturhus. Ovanpå kulturhuset ska den lokala byggentreprenören Balticgruppen bygga ett hotell. Kommmunen och Balticgruppen har bildat ett bolag där de äger hälften var som ska bygga såväl kulturhus som hotell och sedan hyra ut lokaler till kommunen och Balticgruppen med 25-åriga hyresavtal. Bolagsordning och hyresavtal (det kan möjligen ha kommit nya tillägsavtal som jag missat) kan laddas ner nedan.

Aktieägaravtal + Bolagsordning för Väven i Umeå AB
Hyresavtal Umeå kommun
Hyresavtal Balticgruppen
Senare skrivet tilläggsavtal

Det finns en del krångligheter kring avtalen, men jag hoppas att åtminstone en del utav er hänger med. Den centrala punkten är att kommunen och Balticgruppen ska äga lika mycket av det gemensamma bolaget men att kommunen ska hyra avsevärt större ytor. Enligt de ursprungliga hyresavtalen (se ovan) ska kommunen hyra 15000 kvadratmeter och Balticgruppen hyra 7700 kvadratmeter. Enligt senare tidningsuppgifter ska kommunen numera planera hyra 16 589 kvadratmeter, drygt två tredjedelar av den totala ytan.

Bankräntor och ockerhyror

Det förhåller sig som så att bygget skall ske med separata entreprenader för Balticgruppens del och kommunens del av bygget. Årshyran ska vara nio procent av den totala byggkostnaden för den del som respektive hyresgäst ska hyra (uppräknad med konsumentprisindex) per år. Det står även i avtalen att hyresnivån ska ändras beroende på förändringar i räntan ”Stibor 90” mellan månadsmedelvärdet oktober 2010 och månadsmedelvärdet den månad inflyttning sker.(Jag förstår inte riktigt syftet med detta.) I december låg inflationen (konsumentprisindex) på 0.1 procent och Stibor 90 räntan är ungefär 0.4 procent lägre än månadsmedelvärdet i oktober 2010. Skulle inflyttning ske den här månaden skulle respektive hyresgäst få betala en hyra som kan jämföras med en bankränta om 9+0.1-0.4 = 8.7 procent.

Enligt tidningsuppgifter beräknas kommunen få betala en årshyra till det gemensamägda bolaget om 65 miljoner kronor för sina 16 589 kvadratmeter. Om vi för tillfället antar att byggkostnaden per kvadratmeter kommer att bli exakt densamma för Balticgruppens del av bygget så kommer Balticgruppen få betala en årshyra om (7700/16589)*65000000 ungefär lika med 30 171 000 kronor. Eftersom bolaget är hälftenägt blir slutresultatet att kommunen får betala (65000000-30171000)/2=17 414 500 kronor per år till Balticgruppen. Denna kostnad ska jämföras med vilken ränta kommunen fått betala om de istället för att bjuda in Balticgruppen som delägare finansierat kulturhusbygget med banklån. I december kollade jag med kommunens finanschef vilka räntor Umeå kommun får på lån från Kommuninvest. I svaret framgår att lån med 20-års avbetalningsperiod och rörlig ränta just då låg på en räntenivå om 2.29 procent per år.

Om 17 414 500 kronor enligt tidigare uppskattning motsvarar 8.7 procent av byggkostnaden för den andel av kulturhusbygget som kommunen genom upplägget måste betala hyra för till Balticgruppen per år så motsvarar (2.29/8.7)*17414500 = 4583817 kronor den ränta kommunen fått betala om man tagit lån hos kommuninvest istället för att finansiera kulturhusbygget med hjälp av Balticgruppen.

Extrakostnaden för kommunen blir således 17414500-4583817= 12831083 kr per år. Antar vi att räntenivåerna kommer att ligga på samma nivå som nu under det 25-åriga hyresavtalets löptid så blir den totala extrakostnaden för kommunen 12831083*25=320 777 075 kr.

En avsevärd extrakostnad för skattebetalarna om drygt 320 miljoner kronor som nu kommer bli vinst för Balticgruppen. Jag anmälde upplägget med att finansiera kulturhusbygget med hjälp av Balticgruppen istället för att upphandla banklån till Konkurrensverket för ett par år sedan men de var inte intresserade.

Luriga avtal och hemliga siffror

Historien slutar dock inte där. Det finns två speciella skrivelser i avtalen. Under punkt 5 i Bolagsordningen står skrivet att ”Balticgruppen äger inte rätt att lämna anbud i de upphandlingar som ska genomföras av bolaget”. Syftet med denna skrivelse är att det annars, på grund av avtalens utformning, vore fördelaktigast för Balticgruppen att lämna nollbud på sin del av bygget. De skulle då inte behöva betala någon årshyra alls och kunna tjäna över en halv miljard. För att kunna kontrollera, vilket det finns en uppenbar risk för, om underentreprenörer som bygger åt Balticgruppen i andra sammanhang lämnar låga anbud till kulturhusbygget som de kan tänkas tjäna igen genom att få mer lukrativa kontrakt hos Balticgruppen i andra sammanhang har jag av kommunen begärt ut alla entreprenadkontrakt. Med hänvisning till att kommunen äger enbart 50.0 procent av bolaget vägrar kommunen att lämna ut handlingarna.

Den andra speciella skrivelsen handlar om punkt 14 i kommunens respektive Balticgruppens hyresavtal. Under punkt 14 i kommunens hyresavtal (som handlar om innerväggar och liknande) står skrivet:

”Så snart Umeå kommun slutfört lokalprogrammet och det står klart var väggar ska placeras ska tilläggsavtal träffas innebärande att hyresvärden åtar sig att genomföra dessa arbeten jämte därtill hörande”

Under punkt 14 i Balticgruppens hyresavtal står istället:

”Hyresgästen kan om denne så önskar själv bekosta och utföra alla tillkommande åtgärder”

Kommunen är alltså förpliktigat att lägga alla byggnationer inom det gemensamma bolaget och tvingas betala 8.7 procents ränta (egentligen hyra som kan jämställas med 8.7 procents bankränta), medan Balticgruppen har förmånen att sköta färdigställandet av sina lokaler själva och betala en ränta på detta arbete (jag känner inte till vilka räntor Balticgruppen får betala) på uppskattningsvis 2-2.5 procent, till men för skattebetalarna. Tyvärr har kommunen valt att hemligstämpla även hur stor Balticgruppens årshyra kommer bli, men det skulle inte förmåna mig om de genom olika metoder kan få ner kvadratmeterpriset till sådana nivåer att den totala kostnaden för kommunen blir över 400 miljoner.

Varför skriver inte journalisterna någonting?
Jag har vid ett flertal tillfällen tipsat lokala journalisterna om att de borde skriva om kapitalströmmarna till Balticgruppen. Även om de först kan verka intresserade så blir det senare ingenting.

Jag kan tänka mig att detta till viss del har att göra med en viss affär som genomfördes under år 2009. Stiftelsen VK-press, som äger båda lokaltidningarna i Umeå, köpte då in sig som hälftenägare i ett fasighetsbolag med ett bestånd värt 1.7 miljarder kronor. Säljare var den nuvarande andra hälftenägaren, Balticgruppen. Om jag inte är felunderrättad så tjänar VK-press numera mer pengar på fastighetsverksamheten än på journalistiken. Jag vet inte varför Balticgruppen bjöd in VK-press som delägare, men det lär ju knappast vara för att de var intresserade av kritiskt granskande journalistik av sina affärer, eller hur?

Ta upp stafettpinnen!
Jag har hållit på och tjafsa rätt mycket i den här frågan men tänkte nu lägga ned. I samband med Kulturhuvudstadsårets invigning nu i helgen antar jag att många journalister kommer vara närvarande som inte jobbar för ett medieföretag djupt insyltat med Balticgruppen, det här kanske kan vara en fråga för er?

Senare i år kommer Föreningen Grävande Journalister hålla sitt årsmöte i Umeå. Det tycker jag vore ett utmärkt tillfälle för den som vill gräva lite kring Umeå kommuns affärer med Balticgruppen.

Det finns en annan affär, den om hur Balticgruppen köpt mark av kommunen för att bygga ett ”kulturellt campus” åt universitetet att gräva i för den som är intresserad. Rykten gör gällande att det även här handlar om ockerhyror på långtidskontrakt.

Den ”kulturdrivna tillväxten” i Umeå äger i första hand rum på Balticgruppens bankkonton.

Henrik Agerhäll, Umeå

Kommunstyrelsen avslår offentliggörande av Balticpengar

Kommunstyrelsen avslår tidigare lagt medborgarförslag om att kommunfullmäktige ska rekommendera offentliggörande av kapitalströmmar till Balticgruppen.

Kommunstyrelsen skriver i sitt beslut:

”Henrik Agerhäll har genom ett medborgarförslag uppmanat kommunfullmäktige att besluta att den summan kommunen skall via det gemensamägda bolaget betalat till Balticgruppen för förstudier samt de byggentreprenader som gjorts i samband med bygget skall offentliggöras för att underlätta granskningen av hur kommunen sköter sina ekonomiska förehavanden. Det Agerhäll efterfrågar är handlingar och uppgifter som finns i bolaget Väven AB som kommunen äger tillsammans med Balticgruppen AB, kommunen äger 50% av aktierna och har två ledamöter i styrelsen som består av 4 personer. Kommunen har därmed inte ett bestämmande inflytande på det sätt som krävs för att bolaget ska omfattas av offentlighetsprincipen enligt bestämmelserna i Offentlighets och sekretesslagen. Eftersom kommunen inte innehar ett bestämmande inflytande har kommunfullmäktige ingen möjlighet att beordra bolaget att lämna ut allmänna handlingar utan kan bara rekommendera att bolaget ska följa offentlighetsprincipen. Bolaget är en egen juridisk person och beslutar själva om sina angelägenheter. Umeå kommuns hyreskostnader för lokaler i Väven regleras enligt hyresavtalet mellan Umeå Kommun och Väven i Umeå AB
Tillkommande kostnader för lokalanpassning för kommunens egna verksamheter tillkommer utifrån verksamheternas egna önskemål och de
lokalanpassningar som är gjorda.”

Som ägare av hälften av aktierna i bolaget föreligger inget juridiskt problem för kommunen att lämna ut hyresavtal med Balticgruppen och andra avtal som reglerar hur pengar från skattebetalarna kanaliseras till Balticgruppen. Kommunens hyreskostnader enligt tidigare skrivet avtal är i sig oväsentliga. Kulturväven kommer gå med aktningsvärd vinst varje år på grund av att hyresnivåerna är satta så högt, varför en betydande del av de hyrespengar kommunen betalar till bolaget kommer gå tillbaka till kommunen då kommunen är hälftenägare av bolaget. För att kunna reda ut kommunens verkliga kostnader behöver man känna till även vilken kvadratmeterhyra Balticgruppen kommer få betala. Här obstruerar alltså kommunen…

Svar på frågor från Umeå kommun om Väven i Umeå AB

Jag ställde nyligen (15 mars) några frågor till kommunen rörande Väven i Umeå AB. Igår (6 maj) fick jag svar. Svaren från kommunen nedan:

”För två år sedan beställde jag och fick ett antal dokument angående kommunens och Balticgruppens projekt Väven i Umeå AB och jag behöver nu några kompletterande handlingar. I, aktieägaravtalet står det att Väven skulle låta NAI Svefa göra en värdering av den bebyggda fastighet på centrumsidan av Strandvägen ”kvarteret Heimdal” som bolaget sedan skulle köpa in, för att sedan riva det hus som stod där och bygga nytt.

1. Jag skulle behöva veta vilken summa Nai Svefa kom fram till och vilken summa som till slut betalades av Väven för inköpet av fastigheten inom kvarteret Heimdal.

Svar: Köpen av mark i kvarteret och på kajplan följer alla samma värdenivå och grundas på värdering utförd av NAI Svefa. I kvarteret har Väven i Umeå AB ingått två köpeavtal. Ett avseende del av Heimdal 1, det andra del av Heimdal 4. Köpeskillingen för del av Heimdal 1 var 14 769 000 kr, och för delen som förvärvades från Heimdal 4, 9 358 000 kr.

2. Jag vill veta hur mycket Väven betalade för det område på strandsidan av Strandvägen, på kajplan, där ena delen av bygget äger rum samt vem som var säljare.

Svar: 10 599 000 kr till säljaren Umeå kommun.

3. I aktiägaravtalet stod att man skulle göra separata upphandlingar angående byggena på var sin sida strandvägen och att kvadratmeterhyran per år för lokalerna skulle uppgå till nio procent av byggkostnaden per år, uppräknat med inflationen. Jag behöver det/de avtal Väven tecknat med byggföretag för de respektive entreprenaderna. Egentligen är jag inte intresserad av avtalen i sig utan vad Vävens kostnad blir för respektive bygge, som hyran sedan ska grunda sig på.

Svar: Väven i Umeå AB väljer att inte besvara denna fråga.

4. I punkt 2.8 i aktiägaravtalet står att bolaget ska ta över Balticgruppens kostnader för förstudier, arkitektuppdrag m.m. Vilken blev den totala kostnaden som Väven tog över enligt denna punkt?

Svar: Väven i Umeå AB väljer att inte besvara denna fråga.

5. Nya hyresavtal. I media har det figurerat uppgifter om att Balticgruppen ska hyra en våning även i den huskropp som ska stå närmast älven. Så står det inte i de gamla hyresavtal jag beställde för två år sedan. Jag behöver de senaste hyresavtalen för Balticgruppen respektive kommunen.

Svar: Kommunen hyr alla ytor i byggnadsdelen på kajplan. Det tilläggsavtal som kommunen tecknat biläggs detta svar.

6. I hyresavtalen (de gamla som jag har) står det att hyran skall uppgå till nio procent av byggkostnaden för ”projektets verkliga kostnader”. Är det något som ingår i ”projektets verkliga kostnader” utöver själva byggentreprenaden? Räknas exempelvis inköp av marken som byggnaderna ska stå på som en del av ”projektets verkliga kostnader”?

Svar: Projektets samtliga kostnader ingår, d.v.s. bl.a. markköpen.

Tilläggsavtal kommunens hyresavtal med Väven i Umeå AB